Chiefen..






Å herre jösses min skapare (alltså min pappa)

Idag skulle jag vara redig och ta Chiefen på en promenad. Eftersom Is alltid är med mej till stallet så var hon det även denna gång. Jag var i valet o kvalet om att ta den där promenaden med honom just för att Is var med och det kan bli lite körigt med en häst på ena sidan och en hund på andra sidan, vid möte av traktorer eller lastbilar efter vägen..men jag gjorde en chansning, det har ju gått bra förr.
Vi gick inte så långt men vi gick iaf förbi vårt hus där då mister Norris sitter i hundgård, vilket slog mej när vi närmade oss att jag inte har en aning om hur han reagerar på hästar. Mina tankar fortsatte om att hans förra grannar har ju häst så han har iaf sett såna konstiga djur förut..jag valde att prata med honom samtidigt som jag, Chiefen och Is trippade förbi lugnt och stilla. Och alla skötte sej kanon.
När vi efter en stund vände och skulle gå tillbaka till stallet igen så fick Chiefen en ordentlig, jävla utskällning av Norris, Chiefen vart livrädd och springer i cirklar, frustar och stampar, jag släpper kopplet till Is så hon kunde springa undan och inte bli nertrampad, sen försökte jag lugna Chiefen men det gick sådär..att gå därifrån var inte det enklaste, det gick i cirklar i flera hundra meter. När hästkraken äntligen lugnar sej och går nästan som han ska så ska det såklart toppas med en lastbil med släp som slår o låter och därmed var vi igång igen! Jag är glad att han inte trampade ner mej men det var inte långt ifrån, hästen var hysterisk! Halkade i dikeskanten så han gick ner på knä, stampade och trampade som en blådåre.. Men tillslut kom vi av vägen och han kunde andas ut..likaså jag.. Puh! Vilket projekt! Jag var helt skakis och genomsvett, vilket jag upptäckte långt efter jag andats ut. :) 

Ett stort tack till chauffören som stannade lastbilen långt undan oss, när han såg hur jag kämpade med Chiefen. OCH allra mest - världens största eloge till världens bästa hund, Is! Under hela den här biten när jag kämpade med en galen häst så följde hon efter oss sakta men säkert med kopplet släpandes i backen efter sej, hon höll sej stadigt några meter bakom och hade kontroll på situationen, hon släppte oss inte med blicken. Underbara hund, jag är så stolt! 


Foto: www.essfoto.se

Debut med Chiefen

Idag tog jag tag i mina funderingar och drog ut Chiefen på stallplanen för att inleda projekt longering! Tji fick jag när det faktiskt gick väldigt lätt, han fattade snabbt vad allt gick ut på. Dock fick jag springa lite lätt brevid honom så det blev träning för både mej o hästen. Duktiga Chiefen, han var så trött efter en kort stund. Så nu blir det mer markarbete för att få upp ett starkare band mellan oss..Chiefen är ju liksom Mathias pålle så att säga. 

I brist på nya bilder får ni nöja er med en gammal. :) 



Hovis..

Imorgon är det dags för Hovis, sen ska jag beta av och svara på några mail angående medryttare. Jag känner att tiden läggs mer och mer på hundarna så det hade varit skönt om någon kunde hjälpa till med hästarna - det dåliga samvetet har infunnit sej väldigt mycket det senaste..

Min fina gamla dam!



Idag tog jag o Fisen några bilder på de gamla krakarna efter mockandet o slitgörat i stallet. Här är en bild på min älskling Kickan! Nu börjar vinterpälsen komma o hon är väldigt mjuk o go!

Finfina Chiefen

Bjuder på några bilder från i vintras. Vackra Chiefen!










frej kickan

igår bestämde jag o sambon (ok..jag..) att vi skulle ta en promenad med hästarna! dags att röra på hullet så kickan kan glänsa på beachen i sommar..hosthost.. jag tränsade kickan eftersom jag fick ett supersug efter en ridtur men ORKA SADLA. dessutom har jag rivit isär allt som går på hennes sadel när jag gjorde ren den o smörjde upp allt, så om jag skulle haft sadel hade jag behövt pyssla ihop det..tar nog inte så lång tid dock men är man lat så är man. så jag nöjde mej med att tränsa henne. gick en bit först o när vi vände för att gå tillbaka studsade jag upp. jag trodde hon skulle vara ganska cranky som hon brukar vara, men nä. nästan som hon njöt lite! fina, fina kickan! första gånge jag red henne barbacka så tyckte jag det kändes som om jag inte hade nån kontroll men nu var det skönt att bara lunka utan en massa läder-crap så barbacka-turer får det bli fler gånger! 



fortfarande måndag..

blev inga videkissar som jag skrev om i förra inlägget. våren har hunnit före mej o alla kissarna har slagit ut = inte lika fint längre. istället tog jag en promenad med kickan, i motionssyfte. det som var spännande dock, var att den som motionerat mest var chiefen som var kvar i hagen! helt genomsvett, jag har nog aldrig sett en så svettig häst! stackarn, orolig för att kickan ska försvinna..kan inte vara lätt att vara kär!