..vilka som skiljer på en tragisk människa o en människas tragedi. Jag skulle vilja påstå att det inte finns någon tragisk människa, var o en har sin ryggsäck packad med erfarenheter, upplevelser och känslor. Däremot kan det hända vem som helst att tragedier inträffar. Vad gör man när det sker gång på gång? När ska man inse att vänner tar en för att vara en tragisk människa när det egentligen handlar om situationer som livet framkallat? Hur märks det att vänner ser fel på de två olika sakerna..? 

På nåt konstigt sätt har jag Gyllene Tiders "När alla vännerna gått hem" i skallen. Nynnar hela tiden.. 

Ett barn som föds till världen är bland det finaste som finns! Hur, var och när detta barn växer upp spelar stor roll för dess framtid! Föräldrar skapar inte bara barnet genom att föda det, barnet skapas i många, många år efteråt. Formas likt en lerklump för att sen stelna o bli fast i formen. Hur kan man klandra en annan människa för dess personlighet när det inte är människans fel ifrån början?

Vissa föds verkligen med silversked i munnen, andra får kämpa som fan för att orka hålla sej vid ytan.