För att bygga upp motivationen hos Fisen så måste jag ha en bra leksak. Godisbelöning är sådär.. Jag hade ett par vantar som hon gick igång på ordentligt men sen svalnade det intresset. Så nu blir det jakt på fruktansvärt, dunderrolig och herrejösses-kul leksak! För jag ska ha igång henne, jag tänker inte ge mej!

Hemi vänjs vid att stå i hundgård. Som jag nämnt tidigare är Hemi en hund som hörs. Vill han något så hörs han, är han sur på något så hörs han, är han hungrig så hörs han, ska han leka så hörs han..ja ni fattar. Första dagen i gården gick JÄTTEBRA! Jisses tänkte jag, detta kommer ju gå galant.. 

JAG TAR TILLBAKA DET! 

Hur i hela fridens jävla namn kan det få plats så mycket energi och röstresurser i den där kroppen?! Snart borde han bli hes.. De gånger han är tyst är när någon springer, promenerar, kör förbi. Jag trodde ju det skulle vara tvärtom! Att han skulle skälla ut folk hej vilt men nej då..här skäller vi när det inte finns nåt att skälla på ens. 

Jag blir nog aldrig klok på den där killen alltså..

Idag har jag spenderat dagen i en föreläsningssal, "Vem vet vad hunden säger?" med Memea Mohlin. Lärorikt att få se bilder på hundar i olika sinnesstämningar och hur deras kroppsspråk ser ut. Med en hög hundar i huset så har jag lärt mej ganska mycket om hur hundar kan prata med sin kropp men jag får erkänna att jag är rätt insnöad på just "min" ras och läser såklart de bäst.
Väldigt trevligt även att träffa andra hundmänniskor! I min vänkrets är ju jag i stort sett den enda som lever ett riktigt hundliv..

Vissa punkter i programmet kände jag faktiskt redan till, eller kände igen mej i det. Det känns ju ändå rätt skönt att gå på en föreläsning och redan va med på det som sägs, då har man ju faktiskt lite kött på benen sen förut. 

Summa summarum. En bra dag i hundens tecken. Jag giller't!

Igår körde vi hem Norris till hans nya hem, dock till hans gamla matte och husse! Det är faktiskt tomt här.. Men (ett stort MEN) väldigt skönt är det att Hemi fått ta över sin fars gamla lya. Idag har lille ponken spenderat hela dagen i hundgården, han skötte sej super. Nu sover han gott nere på soffan och imorgon blir det samma visa igen, här ska det vänjas!

Igår var det återigen dags för min och Is kvalitetstid tillsammans. Det märks mer och mer på henne att hon tycker det är kul när vi kommer fram till Sjöbyn. 

Vi fick träna på namnövning och inkallning. Som vanligt är ju jag rätt nöjd med Is och när det gäller inkallning eller att ha henne lös så brukar hon komma till mej titt som tätt och håller sej alltid i närheten även om vi har Trollet med oss som mer än gärna tar ut svängarna ordentligt..
Igår använde jag mej av en luddig tumvante som motivation, jag tycker nog att hon gillade den skarpt! Vi kampade bra och hon vägrade släppa vanten, så den får förbli min motivationsretning och belöning. Skönt att jag har hittat något som hon går igång på! Vi testade lite mer klicker oxå, jag måste få in det som rutin!

Hon är inte så sur på de andra hundarna längre, som hon alltid kan bli. Hon beter sej inte illa men hon visar rätt tydligt för mej att hon vill att de håller sej en bit ifrån henne men igår så viftade hon på svansen och vill nästan fram till några av de andra. Superkul! 

Återigen. Min lilla Fis är det bästa jag har, hon är så jävla bra!

Jag köpte en klicker för länge sen som jag testade nån gång på..jag minns inte vilken av hundarna. Nu har jag fått tipset att börja använda den på Fisen. Jag har haft nästan en vecka på mej att träna men om sanningen ska fram så har jag glömt bort det pga fullt upp. 
Jag får väldigt dåligt samvete när jag inser att det gått flera dagar utan att jag övat och att tisdagen snart är här.. Men men, jag får trösta mej med att hon är en duktig liten vovva. 

Idag blåser vi bort här i By..så det blir inga roliga promenader. Bara att sätta fart så det blir överstökat!

Idag var det andra tillfället på Sjöbyns hundpensionat och unghundskursen. Fisen var lite gladare idag och lättare att jobba med, det gick kanoners! Vi fick börja med kontakt och sen träna följsamhet och att hälsa fint. Hälsa fint är ju något som Fisen kan ibland..typ när hon själv vill. För en del gånger vill hon ju inte ens hälsa alls. Men har de lite godis med sej då är det genast väldigt intressant! 

Även om jag är väldans glad i min lilla Is så är jag lite avis på två andra på kursen, det är nämligen två faraohundar i vår grupp. De är ju så sjukt fina! Ståtliga och snygga! Så kommer Fisen med sitt bastanta huvud och klumpiga kropp, haha. Snygg är hon men ståtlig kanske kan diskuteras.. ;) 

Jag längtar ivartfall redan till nästa tisdag. Nu har jag fått upp min träningsmotivation ordentligt!

Våren härjar för fullt där ute och vad gör jag?! Jo, sitter inomhus. Dags att shape'a upp lite och ta sej i kragen! Vi börjar med hundpromenader!

Jag och Is bekantar oss med Herrhagen, idag har vi vandrat mellan husen och kikat på barn som lekt, cyklister som stressar fram, andra vovvar på promenad..allt man ser hemma ser man ju väldigt mycket mer av här, i storstan liksom! Som vanligt sköter sej Fisen jättebra.. Nu väntar vi på att mitt hjärta Emil ska ringa så jag kan hämta hem henne från sjukan.. Då blir det ompyssling och mys för min lilla kråka!

Bistert ute. Bilden är tagen för drygt ett år sen..och idag är det inte ens i närheten så fint ute som det är på bilden. Blaskigt, blött, surt.. Jag håller mej inne så mycket jag kan!

Då var väntan över, igår fick min fina Emelie och hennes Robin en liten son! Jag är så glad för deras skull och det ska bli så kul att få se både mor och son..o far oxå såklart! :) Helt underbart! Emelie kommer bli världens bästa mamma! 

Välkommen till världen, vad du nu ska heta. :)

Igår var första tillfället på vårens unghundskurs. Jag går inte så ofta kurser med mina hundar men var och en har ivartfall fått varsin kursupplevelse. Detta är andra gången för Is, hon är den jag känner att jag vill jobba med och kanske faktiskt behövs jobbas med mest. Hon är svårmotiverad och lite för sävlig.. Gör allting på ett litet halvhjärtat sätt. "Okej då..om jag nu måste ta godisen så gör jag väl det.." Det är kul iaf och lärorikt! Mest lärorikt får jag nog påstå är erfarenheten att jobba med olika hundar. Det är stor skillnad och roligast är ändå att komma dit med en halvjobbig, skällig hund - där ser du mest resultat.. Is händer det inte så mycket hos men jag ska bannemej lägga ner mej ordentligt för att få upp hennes arbetslust! 

Igår började vi träningen med kontakt. Det sitter sen förut hos Is så det behövdes inte så mycket träning där.. Vi får börja röra oss i andra miljöer och träna så det blir lite utmaning för henne.

Vi går alltid våra kurser på Sjöbyns hundpensionat.