idag har jag gråtit av både lycka o sorg. mitt huvud är tungt och jag vet inte vad jag ska tro om hoppet längre. "man ska leva på hoppet" säger vissa. vart är mitt hopp? känns som att jag hoppade för flera år sen, hoppar jag än?
skulle bara vilja andas ut och slappna av..

jag är så evigt tacksam för snälla vänner! lillebror, mitt speciella päron, M & G..man kan kalla er mitt bokstöd, sånt där som står i hyllan o håller upp böckerna så de inte ramlar omkull. well, ni är mitt bokstöd.